Intervju: Dejan Cokorilo inspirerar i radio!

November 27, 2015

Vi intervjuade Dejan Cokorilo när han var här och presenterade om källkritik på 7:ornas SO lektion. Vi ställde ett antal frågor till honom om hans barndom och arbete.

Vi frågade om hur han hade det under sin barndom. Dejan berättade att hans tid som barn i forna Jugoslavien var fantastisk. Han gillade att spela basket och fotboll med sina kompisar precis som vilken annan pojke som helst.

När Dejan var tolv år gammal var han tvungen lämna sitt land och allt han ägt. Dejan flydde själv med sin syster som var 7 år gammal till ett Sverige där hans farbror väntade. Han var tvungen att lämna kvar sina föräldrar i Jugoslavien där det pågick ett krig. Dejan berättade att det var en omtumlande tid som blev en vändning i hans liv.

Vi frågade Dejan hur han blev bemött av samhället. Han berättar att som tolvåring är de inte det första man tänker på. Han säger att de var många individer som resulterade i ett bra välkommnande. Han menar på att han såhär i efterhand har kommunen mycket att tacka. Ett år efter att Dejan kommit till Sverige blev hans mamma skjuten i kriget. Dejans mamma överlevde men blev svårtskadad. Detta bildade ett litet kryp hål så att hans mamma och pappa kunde ta sig till Sverige.

 

Dejan berättar att hans tid som barn i Sollentuna var fantastisk. Dejan gick på Turebergskolan och hade bland annat en av Sofielundskolans lärare Lasse som idrottslärare.

När frågan om hans betyg berättar han skämtsamt att vi ska fråga Lasse. Dejan berättade att han var stökig och slarvig i skolan som liten. När Dejan var liten inspirerades han av sina föräldrar. Men många människor har betytt mycket för honom i hans liv.

 

Dejan berättar att det var en slump att han blev radiopratare.   När han slutade på gymnasiet visste han inte vad han skulle göra. Han var telefonförsäljare och brevbärare mellan gymnasiet och högskolan. Det var hans syster som fick honom att fortsätta att plugga vidare på högskolan. Han pluggade media och komunikation. Han fick ett sommarjobb på Sveriges Radio. Efter att han hade sommarjobbat ett antal månader fick han frågan som vikarie. Och sedan var han fast anställd.

 

Dejan berättar att om man ska bli radiopratare så är faktiskt inte det viktiga att prata utan att lyssna på vad andra vill höra. Dejan radiopratar mellan 6-9.45 men slutar dagen på Sveriges Radio kl12. Dock berättar Dejan att han alltid måste vara med på vad som händer på att planera nästan morgons sändning.

Han berättar att jobba som journalist är fantastiskt. Dejan berättar att han alltid lär sig nya saker i jobbet. Dock säger han att man blir än offentlig person vilket kan resultera i att man får mycket dåliga kommentarer om vad man gör, säger och tycker på sociala medier och mail.

 

Ett av Dejans mest kända reportage handlade om flyktingar. Han berättar att han gillar att prata om flyktingkris han berättar att nu 20 år efter har han lättare att berätta än någon som är mitt uppe i det kaos han beskriver. Han säger också att han gillar att prata om det för han vill få människor att förstå vilket kaos man lever i som flykt

 

Vi avslutade med frågan om hur han ser på dagens flyktingkris. Han tycker att det är en svår situation. Bakom alla kraftiga siffror så ser han alla människor bakom det. Det finns också en story till alla människor varför de är på flykt och att de lämnar sin hem på grund av det.
Det finns ju en anledning till varför inga människor flyr från Sverige. Det tycker att det är bra och de trivs här. “Alla människor som tvingas göra det. All den personliga ångesten och tragedin. Jag blir ledsen” säger han. “De finns många goda krafter i världen som visar på att de görs mycket bra som ger hopp”.  Han vill leva i ett öppet samhälle där alla är inkluderande och får tycka som dem vill utan att kränka nån. En mångfald av idéer och tankar.

Taggar:

Please reload

Taggar
Please reload

RSS Feed

Vill du vara med i redaktionen?

För alla elever på Sofielundsskolan.
Fyll i formuläret nedan så skickas din  anmälan in direkt och du kommer kontaktas av ansvarig lärare.