Reflektioner om grupperingar!

May 24, 2016

 

I stort sett alla klasser i skolan har fått en titel. Av både lärare och elever så ses man som en sak och inget annat. I klassen finns det även saker som händer. Man har olika grupperingar, gäng, personer man är med osv och det är inte ofta man låter någon annan vara med.

 

Vi påstår att skolan är emot mobbing, att man ska respektera andra och hela tiden tänka på vad man gör men varför är det då fortfarande personer som är ledsna? Personer som stannar hemma för att dem inte vågar komma till skolan? Personer som är utsatta men inte vågar tala om det eller be om hjälp? Vi dömer personer alldeles för fort och precis lika fort blir vi själva dömda.

Vi skyller på varandra, vi klarar inte av att ta skulden, vi ger bortförklaringar och på alla olika sätt försöker vi undvika sanningen, alltså vi kan inte ta ansvar för det vi gjort.

Vi har favoritlärare, dem har favoritelever. Vi respekterar inte varandra och hela tiden ska man retas och skämta om saker. Det som också är så synd är att om man går framåt som en klass och man får hjälp av lärare som märker sådana här saker och ser att det finns konflikter så är det vanligt att man kommer tillbaka till dåliga vanor. Det finns flera exempel i just Sofielundsskolan där man har sett förändringar men sedan sett att man förändrats tillbaka och återigen börjat tjafsa, frysa ute, döma osv och tyvärr är det ofta så att det är en grupp som alltid startar det. I många fall så är det även föräldrar som har märkt saker och engagerat sig och de flesta föräldrar och lärare har även oro över att en elev kommer hamna i utanförskap och sedan inte ha orken att ta sig därifrån. Detta är ju inte fallet för alla men det finns elever som inte vågar be om hjälp av kompisar eller lärare.


Jag säger inte att jag själv inte gjort fel för det vet jag att jag har men jag tror att många andra har svårt att erkänna att dem själva har gjort fel. Dock har jag inget svar på hur man ska förbättra sådant här, särskilt inte i högstadie-åldern men jag tycker att vi behöver hjälp. Ta hit någon för att prata med oss på t.ex mentorstiden. I alla fall göra något som gör oss bättre personer, ta in flera personer som är utanför och inte bara basera våra vänskaper på utseénde, stil osv. Återigen det här med grupperingar så finns det ju namn på allt. “De populära”, “De töntiga”, “De osynliga” m.m och jag tror tyvärr att “De populära” själva är medvetna om att det finns grupperingar och att andra känner sig utanför och det är just det som är det jobbiga. Alla är medvetna om det men ingen vågar eller har orken för att ändra på det.

 

Please reload

Taggar
Please reload

RSS Feed

Vill du vara med i redaktionen?

För alla elever på Sofielundsskolan.
Fyll i formuläret nedan så skickas din  anmälan in direkt och du kommer kontaktas av ansvarig lärare.