Välkomna till en resa genom litteraturhistorien. 

Sök i
 
litteraturhistorien

UPPLYSNINGEN

© 2017.  Referera gärna,
men glöm inte källhänvisa!

OM PERIODEN

Under 1700-talet pågick upplysningstiden eller den även kallade
upplysningen. Vetenskapen, förnuftet och filosofiska baktankar var
briljerande just då, att ifrågasätta olika teorier var även något som
var uppskattat. Strävan efter en mer rationalistisk värld var stor.
Något som därför drabbades var kyrkan och dess makt. Att tro på
något utan så kallade konkreta bevis var något som plötsligt var okej
att ifrågasätta. Naturvetenskapen var alltså en ledande faktor i samhället, detta bidrog till en massiv utveckling av människans förståelse till världen. Att det skedde ledde i sin tur till att världsbilden förändras och att naturvetenskapen plötsligt styrde istället för religionen. Man hade stora framtidsplaner och många förhoppningar för mänskligheten.

Som det alltid har, avspeglas det aktuella intresset i samhället även intresset inom litteraturen och det kan vi se i verk från bland annat Daniel Defoe. Eftersom människan gjorde så pass stora vetenskapliga framsteg handlade därför en stor del av litteraturen om hur människan gjorde upptäckter eller var visa och starka. Det förekom även en hel del samhällskritisk litteratur vilket de med makten i samhället minst sagt inte uppskattade.

Upplysningstiden är kallat för upplysningen och det är precis vad den tiden visade sig erbjuda, under löpet av 1700-talet var framstegen för mänskligheten enorm och folk fick en upplysning om världen de levde i fungerade, framsteg som än idag är grunden för vår förståelse till världen.

Denna tids boktopplista!

MEDLEMMAR I
DENNA GRUPP:

1.ROBINSON CROSUE-

Daniel defoe 

2.GULLIVERS RESOR-
JONATHAN SWIFT

3. CANDIDE-
VOLTAIRE

 

FARAH, ALICE,
ERIC K & ADAM

HISTORISK INSTAGRAM

FILM

SO-rummet
Mimersbrunn

NE

KÄLLOR

OM LITTERATUREN

Upplysningen eller Upplysningstiden var en historisk epok, Upplysningen började på
sent 1600-tal, men blev först en stor rörelse under 1700-talet och hade sitt slutskede
tidigt 1800-tal. Under Upplysningstiden började folk förorda den personliga friheten
och den fria tanken och slutade dyrka kyrkan på samma sätt som tidigare.
Flera började själva filosofera och hitta lösningar inom vetenskapen, tvärtom hur
samhället sett ut tidigare, då de flesta predikade kyrkan och gud.

 

Medeltiden var den tid innan Upplysningstiden som präglades av religiösa tankar och grymhet. Sällan hade kyrkan någonsin haft så mycket makt som den hade under medeltiden. Med kyrkan som dominerande makt, har uppdrag som korstågen genomförts för att förfölja personer som inte följde den kristna tron. På den tiden skulle förföljelse och straff så småningom skrämma folk till förändring. De som ifrågasatte Gud på den tiden ställdes inför hårda straff och folk började frukta religionen.

 

Jämfört med tiden innan Upplysningen, så öppnade upplysningen en väg för självständigt tänkande inom områdena i astronomi, fysik, politik och filosofi. Mängden av ny kunskap som framkom var häpnadsväckande. Filosofiska diskussioner dök upp, och befolkningen började läsa allt mer böcker och passera runt informationen till andra människo. Det var inte alla som deltog på grund av att det fanns de som levde på landet och inte var utbildade, men deras tid kom när upplysningens nya ideer inledde den industriella revolutionen som gav invånarna på landsbygden arbeten i nya städer.

 

Upplysningen orsakade förändringar. Förändringar leddes av filosofer som Voltaire, John Locke och Rousseau, dessa män spred sina idéer och utmanade de grundläggande tankarna i samhället. Under den vetenskapliga revolutionen och upplysningen växte vetenskaplig kunskap något enormt. Forskarna kunde göra nya upptäckter inom fysik, biologi och kemi.

 

En annan viktig förändring som hände under upplysningen var att man utmanande religionen. Före upplysningen, accepterade folk bara saker som de hörde utan att ifrågasätta det. Under upplysningstiden, började forskare förstå detta och bevisade matematiskt att det inte hade någonting med Gud att göra. Man blev inte längre straffad för att man trodde på inte på att Gud hade skapat allt i världen då förklaringarna som forskare hade var mer trovärdiga och mer meningsfulla.

 

Före upplysningen var det en norm att länder styrdes av monarkier, man trodde helt enkelt att Gud hade utsett vissa människor som hade i uppgift att härska över andra, detta tyckte folk var det logiska sättet att styra ett land. Med upplysningen, insåg folk att detta inte var vettigt. De började att tro på att människor ska kunna välja sina egna ledare. Detta ledde till tron på demokrati.

 

Man kan alltså känneteckna upplysningen som en tid med stor utvecklingsoptimism och kraftig tro till vetenskap och förnuft. Man hade höga förhoppningar om mänskligheten och dess evolution och litade på att man skulle göra massiva framsteg inom närmare tid.

 

Litteraturen återspeglar självklart av vad som är aktuellt i samhället, med andra ord, vad människor vill läsa. Pågrund av den här vetskapen kan vi dra slutsatsen att en stor del av litteraturen under 1700-talet bestod av historier om hur människan med sin vishet, makt och förnuft löser svåra dilemman. Människan var överlägsen och smartare än någonsin förr, kunskapen vi bar på gjorde oss mäktiga och det var inget som undveks att påpeka. Många filosofer under upplysningen som Voltaire och Montesquieu började skriva fiktion samt facklitteratur. Många av dessa texter handlar om hur människan upptäcker olika saker och med sina kunskaper löser olika problem.

 

Under 1700-talet var det en stor del av befolkningen som var trött på hur samhället såg ut. En del fick ta del av olika politiska privilegier som tillkom när man tillhörde de högre stånden och andra hade ingen inverkan överhuvudtaget. Fler ville arbeta för ett mer liberalt samhälle, det vill säga att strävan efter mer jämlikhet mellan människor var avsevärd. Därför var även en del av litteraturen samhällskritisk, självklart uppskattades inte detta av de med makten i samhället. Författarna fick därför tänka noggrant över vad de skrev och fick ofta vara en aning filosofiska med deras budskap.

Upplysningen presenterade många nya idéer, som demokrati och den personliga friheten till världen. Dessa nya tankar och ideer förändrade hur världen fungerar och hur alla människor tänkte.

 

Man började ifrågasätta alla tidigare föreställningar och man började komma på egna idéer. Man började komma på fler anledningar till varför saker och ting var på ett visst sätt istället för att använda religionen eller Gud för att bevisa att man hade rätt. De människorna förkastades först, men med tiden insåg människor hur rationellt tänkande gjorde allt mer meningsfullt. Att människan under den tiden började tro mer på sig själv ledde till en stor förändring.

 

Alexander Pope, Daniel Defoe och Jonathan Swift var tre aktiva författare under upplysningen. Här nedan förklaras det lite mer detaljerat om de:

 

Alexander Pope, född 21 maj år 1688 i London, han dog den 30 maj 1744  i Twickenham i London. Han var en engelsk författare och översättare. Alexander Pope översatte Iliaden och Odyssen. Pope var en av dom främsta Rationalisterna, som betyder förnuftigt tänkande. Han var inte längre än 137 cm lång. Alexander skrev bland annat, An Essay on criticism

 

Daniel Defoe föddes 1660 i Cripplegate, London och dog den 24 april 1731. Han var en brittisk författare. Daniel Defoe hade en religiös familj och tänkte därför utbilda sig till en präst, men istället försökte han utbilda sig till industriell företagare. Tyvärr ledde dock detta till konkurs.

 

Jonathan Swift föddes 30 november 1667 i Dublin Irland och dog den 19 oktober 1745, han blev föräldralös ung ålder. Han var en kyrkoman, författare och satiriker. Hans bok handlar till stor del om hans liv, till exempel hur han kom dit han var. Han stora kärlek var Stella.

Upplysningen orsakade förändringar i vetenskap, religion och politik men den fann sin väg till den litterära världen också.


Som vi nämnde tidigare har upplysningen ändrat samhället, det återspeglades i litteraturen också. Förändringar i samhället återspeglades och förändrade litteraturen. På grund av allt detta logiska resonemang ändrades genrer och typer av texter. Många filosofer under upplysningen som Voltaire och Montesquieu började skriva fiktion samt facklitteratur. Många av dessa texter handlar om hur människan upptäcker olika saker och ting och med sina kunskaper löser olika problem. Politiken och samhället påverkades av upplysningen och det ledde till att man kritiserade samhället genom att skriva och fortfarande hade monarkier och kyrkan makten så för att undvika problem samhälles kritiserade man genom att skriva det på ett annorlunda sätt, genom fiktion och sagor.

© 2017.  Referera gärna,
men glöm inte källhänvisa!